Tankar om Unos Uno – del 1: Sammanfattning

posted in: forskning | 3

Unosuno_mellan

Detta inlägg har jag tidigare publicerat på PedagogÖrebro och jag återpublicerar det här som ett första inlägg i en serie om just Unos Uno, dess resultat och mina tankar.

Unos Uno är det hittills största forskningsprojektet i Sverige kring 1:1 och dess effekter och utmaningar. Ett forskarlag från Örebro Universitet har tillsammans med SKL och 11 huvudmän följt 23 skolor under tre år under deras utvecklingsresor gällande teknikintegrering i skolan.

 

Nu har Unos Uno släppt dels en slutrapport för 2013 (pdf) samt en bok Att förändra skolan med teknik – bortom en dator per elev (pdf) som sammanfattar hela arbetet samt belyser positiva och negativa effekter och vilka utmaningar som skolor ställs inför gällande just IT i skolan. Detta inlägg syftar till att kort sammanfatta resultatet så för djupare insyn rekommenderas läsning av ovanstående dokument.

Till att börja med så definierar Unos Uno den absolut viktigaste frågan som en kommun/skola måste ställa sig. Frågan är inte hur gå tillväga för att ge varje elev en dator utan…

Hur samarbetet bäst kan organiseras, i hela kommunen och på varje enskild skola, så att teknikens möjligheter verkligen används på bästa sätt för att nå de uppsatta målen

I och med att det är ett långsiktigt förändringsarbete är ledarskap den viktigaste faktorn.  Dock är förändringarna så pass omfattande att det inte kan lämnas till rektorn att leda utvecklingen utan kommunerna måste ta sitt ansvar över resultatet, inte bara beställa det.

Unos Uno har identifierat ett antal framgångsfaktorer som är värda att belysa punkt för punkt.

Framgångsfaktorer:

1. Beslutsfattare, skolförvaltning, skolledare och lärare måste samarbeta och sträva mot samma mål
För att detta ska realiseras måste kommunikationen mellan leden fungera. Först måste naturligtvis gemensamma mål och visioner definieras men sedan måste de kommuniceras genom alla led så att samtliga inblandade vet vart vi är på väg och varför.

 2. Kommunen måste se IT i skolan som ett förändringsprojekt, inte ett teknikprojekt
Allt för ofta hamnar inköp av teknik i fokus och placeras som ett parallellspår bredvid skolors vanliga utvecklingsarbete. IT-avdelningar får allt för stort inflytande, i och med att det betraktas som ett teknikprojekt, vilket kan leda till att skolans behov och önskemål hamnar i skymundan. Unos Uno betonar vikten av att skolans behov ska styra.

3. Låt inte teknikkostnaderna tränga ut personalen
Se till att det finns ett ekonomiskt system som stödjer utvecklingsarbetet, inte ett system som bekostas genom begränsningar av detsamma. De kommuner som gav ekonomiska anslag för utvecklingsarbetet har även utvecklats snabbare. Att dra ner på personaltäthet är lockande men fel väg att finansiera detta arbete.

4. Byt enssamarbete mot lärarlett enskilt arbete och i grupp
I de fall personaltätheten minskar leder detta ofta till att eleven jobbar mer ensamt med sin teknikpryl som stöd. Detta ger negativa effekter på lärandet. Istället förordas aktivt lärarlett arbete enskilt eller i grupp. Ökade elevkontakter är en positiv effekt inom projektet och undervisning bör organiseras så att kontakter underlättas utefter behov och önskemål.

5. Hantera stress/fysisk och social arbetsmiljö
50% av lärarna och 30% av eleverna upplever någon form av stress relaterat till teknikintegreringen. Exempelvis upplever elever att arbetstempot ökar och det blir bler uppgifter som ska lösas med kortare deadlines. Det finns en tro att lärandet sker snabbare med hjälp av teknik, men eleverna uttrycker att de knappt hinner med i alla fall. Lockas inte in i denna fällan. Fler elevarbeten leder även till mer bedömnings/rättningsarbeten vilket kan leda till stress på lärarsidan.

Distraktionsmoment som tekniken möjliggör orsakar stress i båda leden. Skolan måste hantera dessa på lämligt sätt vilket inte är samma sak som att blocka vissa sociala medier! Fysisk stress i form av nackproblem, muskelansträngning, trötta ögon etc måste beaktas. Bärbar teknik är inte ergonomiskt utformad för längre arbetspass så det är av största vikt att vi lärare organiserar undervisning med varierande arbetsformer. Se till att det finns möjligheter för elever att stå, sitta, ligga, gå och arbeta. Variera undervisningsmiljön.

6. Hantera sociala medier
Distraktionsmomenten ökar i klassrummet när digitala verktyg gör sitt intåg. Dessa måste skolan se till att hjälpa elever att hantera. Lämna inte över ansvaret helt till eleverna då en del av dem inte klarar av lockelsen av tex Facebook och Youtube. Att hantera är inte samma sak som att förbjuda/blocka. Skolan bör vända sociala medier till sin fördel och involvera dessa i lärandet.

7. Etablera arbetssätt i skolan som gör alla lärare digitalt litterata och upprätthåller och vidareutvecklar denna litteracy
Skolans arbetssätt måste förändras, ofta i grunden. Se till att färdigheter och kunskaper upprätthålls och vidareutvecklas via öppen och kollaborativ arbetsmiljö. Tiden då varje enskild lärare planerade all sin undervisning på sin kammare är förbi. Nyttja varandras kompetenser för att utveckla elevernas lärande. Rektor måste här organisera tex konferenstider för att stötta utbyte och samtal mellan lärare.

8. Dokumentera fungerande arbetssätt och sprid till alla skolor i kommunen
Sharing is Caring, se till att dokumentera och dela mer er av era utvecklingsresultat och fungerande arbetssätt. Detta bör ske både internt på skolan och externt inom kommunen samt naturligtvis helst till resten av världen. Bygg upp en gemensam resurs/bank där lärarna kan hitta material och resurser för att slippa göra dubbelarbete. Spridandet av kunskap har aldrig varit enklare än nu så se till att nyttja dessa möjligheter.

Utvecklingsområden
Unos Uno har även identifierat fem utvecklingsområden som skolor bör fokusera på framöver. För detaljer kring dessa hänvisas till rapporten, men ett område är så pass framträdande att det bör belysas:

Rektorers förmåga att driva utveckling är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett lyckosamt förändringsarbete. Rektorer måste ta ansvar och delta aktivt i arbetet för att önskade förändringar genomförs. Utan tydligt och långsiktigt lokalt ledarskap går det inte.

Framgången ligger i genomförandet!

3 Responses

Leave a Reply