Posts tagged undervisning

Avdramatisera nationella prov

1
by ellwe in ,

>I slutet av vårterminen möts många elever av ett flertal nationella prov, på vår skola sker det i svenska, engelska och matematik. Varje vår kan vi också läsa om betygsstress, hets och vikten av likvärdig bedömning där då nationella prov ska vara ett bra hjälpmedel sägs det.

Lärarnas Tidning skriver att en rapport från skolverket visar att det är tidvis stora skillnader mellan betyget på nationella provet och elevens slutbetyg i samma ämne. Skolverket slår på stora trumman och publicerar på Siris möjligheter för skolor att själva se sina resultat och jämföra med andra skolor. Detta för att skapa diskussion säger skolverket.

Det finns inget i läroplanen om nationella provens betydelse och de ska därmed betraktas som vilket prov som helst. Enda skillnaden är att landets elever skriver exakt samma prov, men detta sker EN gång om år och kurs. Resten av kursen ser ofta olika ut i planering mellan skolorna och det viktiga är i slutet att kursen behandlat de kursmål som ska omfattas och att eleverna betygssätts efter de kriterier som är bestämda.

Varför ska nationella prov överdramatiseras?
Beroende på upplägg och planering kan mycket väl en lärare täckt kursmålen redan innan nationella provet äger rum. Eleven kan ha visat på goda kunskaper och råkar ha en dålig dag när nationella provet sker. Läraren SKA ta hänsyn till ALL kunskap eleven har redovisat och besitter vilket gör att elevernas resultat i nationella spelar mer eller mindre roll. I dessa fall kan det mycket väl skilja mellan provresultat och slutbetyg, med all rätt.
Dessutom är det så att nationella prov INTE täcker alla kursmål i till exempel matematik A på gymnasiet. Provet täcker tex inga muntliga mål, eleverna ska diskutera och prata matematik.

Skolverket ger själva en analys av vad skillnaden kan bero på. Vissa skolor satsar stora resurser efter nationella provet för att hjälpa de elever som behöver extra hjälp för att klara kursen om provet gått mindre bra. De skriver även att lärare kan ha större underlag för att bedömma eleven än provet. Jo jag hoppas på det. Att bedöma en kurs enbart efter ett nationellt prov måste ju vara tjänstefel. Ett slutbetyg kan inte grundas på elevens dagsform, månens läge till jupiter och ventilationens funktion i provsalen. Lärare måste jobba aktivt för att ha så mycket olika bedömningsmaterial som möjligt. Jag har personligen gett elever bra betyg trots att de inte skrivit nationella provet, pga sjukdom eller annan frånvaro. Jag hade gott om bedömningsmaterial så jag kände mig trygg i detta. Hoppas att alla lärare känner så inför provsäsongen.

Debatten vinklas ofta så att de skolor, som sätter högre slutbetyg än provresultatet visade, gör fel. I Kalmar tex kallas en skola ”generös med betyg” bara för att det skiljer mellan prov och betyg. Så länge betygen är välgrundade så finns inga fel i detta, varken i styrdokument eller i kriterier. Ni skolor som jobbar aktivt även efter nationella prov, grattis. Jag anser att vi gör mesta möjliga för elevernas lärande och framtid. Ni skolor som slentrianmässigt sätter slutbetyg efter provresultat…skämmes :)

Läs gärna inlägget om Förberedelser inför Nationella prov

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , intressant?

Spotify på JB ger pedagogisk vinst

2
by ellwe in ,

>Jag har länge tänkt blogga om Spotify ut ett pedagogiskt perspektiv, men en händelse idag gör mig tvungen att rask ge mig in i en debatt som mycket väl kan vara pedagogisk i slutändan.

Elever på John Bauer i örebro har startat en namninsamling för att åter igen få tillgång till Spotify via skolans nätverk. Från idag är tjänsten nämligen blockad. Att via en namnlista försöka påverka beslutande organ visar på engagemang och kreativitet, vilket jag applåderar de som startade detta för. Att blocka en av de hetaste tjänsterna på nätet just nu känns inte lika positivt, inte på en skola som ligger i framkant när det gäller IT och dess roll i undervisningen.

Orsaken till blocken är ännu okänd, både för mig som lärare och eleverna. Dock vågar jag mig på att gissa att det har med bandbredd och nätbelastning att göra. Via Spotify streamas musik lagligt till användaren och om ett flertal gör detta på samma nätverk kan det vara så att detta påverkar övrig nätverkstrafik. Att då blocka tjänsten är en enkel lösning.
Dock känns detta inte som speciellt entreprenöriellt. En tänkbar väg att gå, om det nu visar sig att bandbredden inte räcker till för skolans verksamhet i övrigt, är naturligtvis att öka bandbredden. Ryktet säger att vi ligger på en delad 10Mbit lina och det känns rätt gammalt idag.

Om nu eleverna får tillgång till Spotify, hur skulle skolan kunna dra nytta av detta?
Ja det första jag tänker på är att vi i ett slag gör olaglig nedladdning av musik ointressant för ett flertal elever. Istället kan de streama samma musik lagligt, vilket är ett stort steg framåt.
Vi har visserligen inte någon musikkurs på skolan, men eleverna kan via Spotify komma i kontakt med musik som de aldrig tänkte sig innan. Detta vill jag kalla musikalisk samhällsutbildning. Vi lärare kan dessutom helt plötsligt lyssna på samma musik som våra elever och få igång en diskussion om detta. Ett stort steg inom det sociala samspelet och vi utbildar trots allt eleverna till att bli sociala, samhällsmedvetna medborgare.

Som en notis har skaparen av Namnlista.se bloggat om händelsen och via mikrobloggnätverket Bloggy sker en fortlöpande diskussion om ärendet.

edit: Nu finns även en namninsamling för mer bandbredd samt ny bloggpost på sennbrink.se om möjligheter till detta.

Läs även andra bloggar om , , , , , , intressant?

Elitskola – Finns det elitlärare?

0
by ellwe in

>Den stora nyheten inom skolvärlden är att 10 st så kallade elitskolor på gymnasienivå får starta upp sin verksamhet. Det har länge funnits elitskolor inom idrott och kultur så det var väl bara en tidsfråga innan andra ämnen skulle kliva fram. Antagning får nu ske via uttagningstester av olika slag vilket inte varit ok tidigare.

Det som jag kan störa mig lite på är formuleringen i AB om vaför det kommer sig att Lund fick två av de tio skolorna. Christina Månberg, skolverket, säger att Lund har mycket välutbildade lärare. Många har forskat, her lektorstjänst eller är doktorer något som premieras då eleverns ska kunna ta högskolepoäng redan på gymnasiet.

Vad är det som säger att en anställning på ett universitet, en forskningsbakrgrund etc leder till att man fungerar bättre som lärare än någon annan? Förhoppningsvis har de minsta samma pedagogiska utbildning som oss andra gymnasielärare, men det är stor skillnad att vara lektor på ett universitet och att vara gymnasielärare. Ska eleverna ta högskolepoäng kan de väl i så fall läsa högskolekurser eller ?

Dagens Skola via Filippa Mannerheim bloggar också om detta och anser att högmotiverade elitelever kanske inte är de som mest behöver elitlärare, utan det kanske är problemklasser, omotiverade och skoltrötta elever som ska få den resursen. Dock är det som sagt skillnad på akademisk kompetens och pedagogisk förmåga att inspirera…jag håller med Filippa till fullo.

Av 101 skolor som sökte fick alltså Lund två av 10 skolor. De måste haft väldigt enastående ansökningar.

Fantasibrist eller?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Matematik på nätet – Pluggakuten

0
by ellwe in , ,

>I min vandring på nätet har det blivit dags att presentera Pluggakuten.se. Sajten är en resurs för elever som till exempel sitter hemma och studerar och behöver lite extra hjälp eller tips för att komma vidare. Framför allt är det sajtens forum som står ut ur mängden. Där kan besökare skriva in problem eller frågeställningar inom matematik, naturvetenskap, språk eller övriga ämnen. Just matematikdelen är rätt omfattande och det finns material från grundskolan upp till högskolan.

Likt Matteguiden, som jag skrivit om tidigare, så är det användarna själva som skriver tips och svarar på frågor, men det finns även registrerade mattelärare som bjuder på sin hjälp och efter en snabb titt så kan elever få avancerade och utförliga svar på de mest varierande frågorna.

Förutom forumet finns det även en formelsamling samt en wikidel som fungerar mer som en teoribok där besökarna själva kan leta efter fakta och hjälp.
Pluggakuten verkar vara ett aktivt forum och för de elever som kör fast kan det definitivt vara en resurs att vända sig till och för oss lärare så kan det vara stimulerande att svara på lite frågor då och då i forumet och på så sätt hålla sajten vid liv.

Go to Top