Lärmiljöer för lärare

posted in: inspiration, lärmiljöer | 12

På SETT2014 förelästes det en hel del om design av lärmiljöer/skolor och vikten av att se till att elever har olika miljöer att tillgå i sin lärandevardag. Vi vet ju att variation förnöjer och variation av lärmiljöer stimulerar hjärnan och därmed även lärandet. Hela tiden låg fokus på elevernas lärande och elevernas lärmiljö. Bra fokus, men hur ser det egentligen ut med lärarnas lärmiljö i våra skolor? Att vara lärare idag är ju ett yrke som hela tiden kräver att vi lär oss nya saker, framför allt med tanke på att vårt digitala samhälle förändras ständigt.

David Thornburg har delat in lärandesituationer i fem olika miljöer vilka är mer eller mindre bekanta för oss inom skolan. Dessa fem områden är watering hole, mountain top, sandpit, cave och campfire. Finns det exempel på dessa för lärare i våra skolor idag? Observera att jag medvetet lämnat ute digitala möjligheter för dessa lärmiljöer då jag vill ha fokus på just den fysiska arbetsmiljön och organisationen a denna. Vill man läsa mer om dessa områden i en digital kontext rekommenderar jag just Thornburgs ”Campfires in cyberspace” Jag fokuserar även i detta inlägg på interaktionen mellan lärare och blandar inte in situation mellan lärare och elever utan det får bli ett annat inlägg.

 

Vattehålet (Watering hole)

Zebras, Potions, Africa

Vattenhålet är en plats där många personer möts från olika verksamheter och delar erfarenheter mer eller mindre spontant. Sedan går man vidare till sitt med lite ny energi och ev nya tankar.

I skolan skulle detta kunna motsvaras av den givna kaffemaskinen i fikarummet eller snarare fikarummet i sig. Förr eller senare går de flesta lärare dit och väldigt sällan möts man av ett tomt rum. Alltså finns det ständigt möjligheter att utbyta tankar och idéer (och frustration). Alternativet är skolans gemensamma fik, där lärare och elever samsas om ytan och jag tycker faktiskt att det senare är en bättre, mer dynamisk, miljö. Risken i våra skolor är att antalet fikarum ökar dvs att vattenhålen blir för många och då blir det ingen naturlig blandning. Vanligt är tex att fikarum läggs på respektive program och då sker ingen spontan blandning över programgränserna i en stor gymnasieskola.

 

Bergstoppen (Mountain top)

Silhoutte, Hiker, Mountain Top

Bergstoppen är individens möjlighet att skrika ut för världen vad hen har lärt sig. Spridning sker för alla som vill lyssna och fokus är helt på individen på toppen. Bergstoppen kan liknas vid en scen och det är du som står där som är kvällens huvudnummer.

Knytkonferenser blir allt mer vanliga varianter på de ursprungliga personalmötena. Ett möte där en lärare får stå och berätta vad hen har gjort under en kortare tid är ett bra exempel på Bergstopp. Läraren får en scen och kollegornas odelade uppmärksamhet. Teachmeets är en variant på detta, även om ett teachmeet också kan organiseras mer likt en Lägereld. Scenen kan vara stor eller liten, inom egna programmet eller för hela skolan, kommunen, världen. Det viktiga är att skolan organiserar sina möten så att denna situation kan uppstå. Kollegialt lärande frodas av att vi delar med oss och via Bergstoppen är detta mer möjligt än utan.

 

Sandlådan (Sandpit)

Childhood, Sand Pit, Plastic

Sandlådan kan ses som en miljö/situation där det inte går att göra fel. Där deltagarna inte behöver tänka för mycket på eventuella konsekvenser för det går alltid att börja om. Precis som en vanlig sandlåda ska miljöns ”regler” definieras av deltagarna själva och kreativiteten ska tillåtas flöda.

Jag tänker mig att lärares spontana laborationer, i ett fysiklabb eller med papperslappar i ett konferensrum, kan vara exempel på denna situation. För att lärandet ska nå djup behövs det dock fler än en deltagare. Det är vanligt att lärare brainstormar och förbereder en lektion på egen hand och då nås inte samma flow som om fler deltar. Tänk er att leka ensam i en stor sandlåda. Kul i början då du har total frihet men rätt snart märker du att interaktionen med en kompis saknas. Samma sak gäller i våra skolor och för våra lärare. Fler ”sandlådor” behövs för att vi ska utveckla vår praktik.

 

Grottan (Cave)

Valley Of Roses, Cappadocia, Cave

Grottan är din egen plats att sjunka in i ditt arbete och ditt egna lärande. Tid för reflektion och kontemplation. Här tillåts du stänga ute omvärlden.

Lärares arbetsrum skulle kunna vara ett exempel, men då det är vanligt att lärare delar arbetsrum idag så behövs möjlighet att ytterligare ”stänga av” omvärlden. Ett par rejält slutna hörlurar kan fungera om omgivningen respekterar att när de är på så stör man inte. Andra smårum runt om i skolan är ofta nödvändiga. Tomma lektionssalar, ett hörn i biblioteket, konferensrum, grupprum. Dessa är ofta i användning under skoldagen vilket gör att Grottan oftas kan inträffa efter eleverna gått hem,  alternativt på ev förtroendetid. Det viktiga är att vi tillåter oss själva att grotta ner oss ordentligt med jämna mellan rum. Grotta ner oss i lärandet, inte i provrättning. Lika viktigt är att våra kollegor respekterar detta, att vi inte behöver vara sociala i alla lägen. Ibland känns det nästan ”fult” att sitta ensam, men det är ack så viktigt.

 

Lägerelden (Campfire)

Fire, Campfire, Flame

Lägerelden är en situation av berättande i olika former. En person som har en mindre skara åhörares uppmärksamhet men där alla tillåts delta i berättandets progression.

Denna situation och möjlighet sker hela tiden då läraren undervisar och har en gemensam genomgång för eleverna, men hur ser det ut när kollegiet träffas? De ständigt återkommande konferenserna kan vara exempel på lägereldar om de är organiserade därefter. Det är viktigt att en Lägereld inte blir en Bergstopp för att någon som gillar att prata tar över. Observera att enkelriktad information från skolledare inte är att likna vid en Bergstopp. Edcamps är en allt mer vanlig mötesform där deltagarna själva fyller konferensen med innehåll och sedan delar upp sig i mindre grupper för mer lägereldsliknande diskussioner. Spontana samtal i ett lärarrum kan även det vara effektiva lägereldar.

 

Tänk till kring skolans lokaler

Alla skolor har idag möjligheter att organisera och nyttja sina lokaler så att ovanstående fem situationer för lärande kan uppstå/erhållas. Det är inte lokalyta det råder brist på. Möblering däremot, eller snarare flexibiliteten hos vår möblering, kan förbättras med lärandet i åtanke. Våra klassrum och undervisningslokaler måste vara flexibla för att tillåta olika arbetsmoment för våra elevers lärande, men skolans lokaler måste även vara flexibla för lärarnas lärande. Det ena utesluter naturligtvis inte det andra utan snarare tvärt om. Kan vi som skola se till att elevernas miljö borgar för flexibelt lärande och olika lärsituationer, ja då är det ju bara att nyttja samma miljö med kollegiet när det är färre elever på plats.

 

Hur ser det ut på din skola?
Kommentera gärna nedan.

 

 

 

12 Responses

Leave a Reply