Entreprenöriell Matematik – ett exempel

>I en tidigare post pratade jag om entreprenöriellt lärande och hur detta förhållningssätt fokuserar på elevernas olika förmågor och hur man kan införliva entreprenörers förmågor i undervisningen. Då jag är mattelärare ska jag naturligtvis försöka göra detta även inom matten, som genom tiderna varit ett rätt så statiskt ämne och där undervisningen sett likadan ut alldeles för länge. Många är vi som genomlevt matematiklektioner som är av samma struktur, dvs läraren kör en genomgång i början av lektionen och sedan är det räkning i bok som gäller. Aptrist!

Till att börja med så räknar vi inte i böcker på min skola, eller visst gör vi det om eleven behöver nöta lite nya begrepp, men inte som huvuddel av en lektion. I Ma A har vi inte ens en bok utan kör på webbresurser då det behövs. I Ma B har vi köpt in nya böcker tänkta att användas som referenslitteratur.

Exempel: Eleverna ska i Ma B lära sig statistik och dess användningsområden. Vikten av att förstå den statistik som presenteras i media är hög för att eleverna ska fungera i samhället. HUr då lära sig detta genom att tänka entreprenöriellt?

Naturligtvis genom att göra en egen undersökning. Det enda direktivet var att undersökningen skulle kunna kopplas till IT/teknik-området, då det är ett IT-program vi pratar om. Tid för detta var 10 klocktimmar.

Med facit i hand kan jag säga att jisses vilka undersökningar det blev. Eleverna skickade enkäter, gick på stan och intervjuade folk, räknade observationer på stades gator och sammanställde att med fina diagram och analyser. Visste ni till exemepel att 10% av örebros invånare över 16 år har en Mac och att ingen av dem använder den för nöjes skull? Detta var vad en av grupperna kom fram till. Visst, urvalet är ju inte tillräckligt stort men ändå…

Vilka förmågor tränade eleverna på i detta projekt?
Kreativitet, social kompetens, arbeta i grupp, analysförmåga, ledarroll osv. Massor av entreprenöriella egenskaper.

…någon som tvivlar på om eleverna lärde sig något om statistik och dess användningsområden UTAN att sitta och räkna i en bok?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
>

4 Responses

  1. >Jag spelar djävulens advokat här och ställer den intressanta frågan om hur denna approachen står sig till alternativen. 10 klocktimmar är ju ganska mycket, och hade de inte lärt sig mer genom att bara räkna i en bok? Att själv samla in datan innehåller ju en del spilltid (skriva ut enkäter, koda in datan på en dator?, transportsträcka till undersökningsplatsen, et c.). Kanske den optimala idén är att eleverna bestämmer en undersökning som de tycker skulle vara intressant (för motivationen och medbestämmandets skull) och sedan ger läraren dem genererad data?

  2. >Med tanke på att vi kör tre-timmarspass så är det lite mer än tre lektioner, men då inkluderas muntlig presentation av projektet. Att presentera och diskutera matte ingår även det i kursen så projektet omfattar en mängd kursmål. Är det egentligen spilltid att skapa en enkät? Att skriva ut den tar ca 3 min (50-60ex). Detta gjorde inte alla. Transporten till plats för undersökning, visst det är inte matematik, men gruppdynamiken stärks faktiskt under denna transport. Eleverna ställer in sig på uppgiften osv. Eleverna bestämde i detta fall vad undersökningen skulle handla om (endast kopplingen till IT/teknik var ett krav). Stort utrymmer för kreativitet där med andra ord. Att lärare ska dela ut data och uppgifter är så långt ifrån entreprenöriellt lärande som man kan komma. Att servera data är den gamla skolan, visst den kanske har fungerat i vissa fall, men då missar man poängen med eget tänkande, egna initiativ, kreativitet osv…

  3. >En intressant fråga är vad de lärde sig om statistik och hur man värderar statistiska undersökningar.

  4. >Gojo: Vet inte om det var en retorisk fråga men jag svara ändå, hehe.
    Det rent matematiska i Ma B fokuserade på olika lägesmått och spridningsmått. Detta fick alla eleverna med och kan reflektera över. Bortfallsanalys och felmarginal var även det mål för projektet vilket blev väldigt tydligt när de reflekterade över resultaten och de något snäva urvalsgrupperna. De flesta hade cirka 60 pers i urvalet vilket naturligtvis är för lite för att kunna visa något korrekt, men de förstod grundtanken. Samtliga elever poängterade i efterhand att undersökningar presenterade i media inte alls följer normen med tanke på att urvalet sällan presenteras, inte heller bortfall och felmarginal. De har med andra ord blivit mer kritiska mot undersökningar i media vilket helt klart var ett av målen. Folk ska inte tro på allt de läser, hehe.

Kommentera