Behöver inte yrkeselever matematik?

posted in: matematik, pedagogik | 2

>Läste om en promemoria att regeringen vill sänka matematikkraven för att komma in på yrkesförberedande gymnasieutbildningar. Idag är det ett krav att elever från högstadiet har godkänt i svenska, engelska och matematik för att kunna söka till gymnasiet. Nu föreslås en ändring som bland annat innebär att det inte längre blir ett krav att ha godkänt i matematik för att kunna söka till en yrkesförberedande gymnasieutbildning.

Detta kan jag bara inte låta bli att fundera och kommentera över.
IT-programmet jag undervisar på bygger på ett elprogram i grunden och är en yrkesförberedande utbildning, liksom övriga utbildningar på John Bauergymnasiet. Att reflektera en stund över att elever som ska börja ett IT-program inte längre ska behöva de matematiska färdigheter som vi tidigare kunnat kräva är för mig skrämmande och lyfter en mängd frågeställningar.

Är matematik verkligen något som inte behövs inom IT-området?
Naturligtvis behövs matten. Tänk dig att läsa digitalteknik i ettan utan att ha en susning om grundläggande matematiska färdigheter som prioriteringsregler till exempel. Visserligen är Ma A en kurs som till stor det repeterar högstadiets matte, men vi måste ju sträva mot att höja elevernas färdigheter inom ämnet och sporra dem inför kommande Ma B-kurs. Att läsa Ma B i tvåan hos oss är något som vi betraktar nödvändigt för att lyckas inom IT-området oavsett om man blir nätverkstekniker eller programmerare. Hur ska det gå till om eleverna inte fått tillräckliga färdigheter inom matten innan gymnasiet? Hela första året kanske går åtatt undervisa sådant som idag är krav på högstadiet.

Betraktar man övriga yrkesutbildningar så blir jag inte klokare. Den matematik som ingår i högstadiets kurser är något som ALLA har nytta av i vardagliga livet. Att kunna räkna pengar när vi betalar på affären, att jämföra priser på internet är idag en självklarhet oavsett yrke. Därför måste gymnasiet kunna fokusera på att vidareutveckla elevernas färdigheter och praktiska tillämpningsförmåga rörande matematiken. Detta oavsett om man ska bli svetsare, snickare, blomsterkreatör, frisör eller nätverkstekniker.

Syfter med ändringar är citat:

att fler elever ska kunna gå in direkt på ett gymnasieprogram, utan att först behöva läsa in grundskolekunskaperna först.

Borde inte förändringen istället vara att fler elever klarar gymnasiets intagskrav, med hjälp av mer resurser, bättre skolmiljö etc. ?
Anledningen är nog att IV-programmet, det mellanår som skapades för att hjälpa elever att läsa ikapp de kurser de missade i högstadiet eller med praktik, idag är ett av de till elevantal största nationella programmen! IV-programmet var en temporär lösning som med detta förändringsförslag kan fasas ut och sakta avvecklas, något som regeringen redan presenterade i våras (SvD).

Är yrkesförberedande utbildningar det nya IV-programmet?
Finns positiva effekter av att sänka intagningskrav till yrkesprogram?
Vad är det med matematik som är så svårt att förstå?

Läs även andra bloggar om , , ,
(intressant?)

2 Responses

  1. >Hej
    Jag håller med dig.

    Varför ska man sänka kraven till ”löjligt” låga nivåer ?

    Det är ju bättre att utöka möjligheterna till stödundervisning i grundskolan, så att fler får en chans att komma in på de program som önskas.

  2. >Hej,

    Jag såg att du var sugen på en inbjudan till Spotify så jag tänkte tipsa om en sajt som delar ut 18 stycken inbjudningar nu.

    http://omdigitalkameror.se/spotify-invites

Kommentera